PFAS (per‑ och polyfluorerade alkylsubstanser) är en stor grupp syntetiska kemikalier som används för att avvisa vatten, fett och smuts. De bryts mycket långsamt ned, sprids lätt i miljön och kan ansamlas i natur, djur och människor. I Sverige pågår en omfattande kartläggning av PFAS‑förorenade områden, och arbetet visar att problemens omfattning är större än man tidigare trott. Många kommuner rapporterar samtidigt låga halter i dricksvatten — men variationer förekommer och bilden är inte statisk.
Den här artikeln ger en samlad, kritisk överblick: vad PFAS är, hur de kan påverka hälsan, vad svensk lagstiftning säger 2026 och vad du konkret kan göra hemma för att minska din exponering.
PFAS används i allt från impregnerade textilier och livsmedelsförpackningar till industriella processer och brandskum. Eftersom ämnena nästan inte bryts ned, kan historiska utsläpp fortsätta påverka råvatten och mark under lång tid. Svenska myndigheter pekar i dag ut många tusen potentiellt PFAS‑förorenade platser; särskilt brandövningsplatser, deponier och industrier lyfts fram som riskkällor. (Se Naturvårdsverkets branschlista och länsstyrelsernas pågående verifieringar.)
EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA bedömde 2020 att den mest känsliga effekten att utgå ifrån vid riskvärdering är försämrat vaccinsvar hos barn (immunpåverkan). Utifrån den evidensen satte EFSA en grupp‑TWI (tolerabelt veckointag) för PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS på 4,4 ng/kg kroppsvikt/vecka. Det betyder inte att andra effekter saknas — tvärtom pågår forskning och myndigheter följer data för t.ex. blodfetter, leverpåverkan, reproduktions‑ och cancerrelaterade utfall — men immunpåverkan anses i dagsläget vara den mest policy‑relevanta indikatorn på låg dos.
Källa: EFSA (2020) – riskbedömning och TWI
Från och med 1 januari 2026 gäller skärpta krav i Sverige enligt LIVSFS 2022:12. Två centrala parametrar för PFAS införs i dricksvattenkontrollen:
Samtidigt sänks bl.a. bly och arsenik och nya parametrar som haloättiksyror (HAA) tillkommer. Dessutom införs krav på råvattenkontroll, vilket gör att fler anläggningar behöver följa upp hur råvattnet påverkas. Det här är uttryck för en tydlig försiktighetslinje: även om halterna ofta är låga vill lagstiftaren minska långtidsexponeringen.
Källa: Livsmedelsverket – Nya gränsvärden 2026; LIVSFS 2022:12 (översikt och tabeller)
Viktig nyans: att ett vatten “ligger under gränsvärdet” betyder inte noll förekomst och säger lite om variation över tid. Att följa trend och mätfrekvens är därför minst lika viktigt som att läsa årets punktvärde.
Källor: Naturvårdsverket (press/info om branschlista och omfattning), Länsstyrelsen (regional kartläggning), Regeringen/Kemikalieinspektionen (EU‑begränsningsförslag)
När du läser din kommuns dricksvattenrapport:
DBP‑fotnot: När klor används som desinfektion kan desinfektionsbiprodukter (DBP) som THM/HAA bildas. Regelverk finns för att hålla nivåerna låga, men DBP är ytterligare en långtidsexponeringsfråga att ha koll på.
Källa: WHO – Guidelines for Drinking‑water Quality; EPA/andra myndigheter – DBP‑reglering och hälsoöversikter
Du behöver inte misstänkliggöra ditt vattenverk. Men du kan ta kontroll över den del av exponeringen som sker i hemmet:
Exempel på konsumentlösningar (diskret inbakat):
Tips: Oavsett varumärke, kontrollera att filtret anger vilken PFAS‑grupp/vilka ämnen det är testat mot, flöde/livslängd, och vilket byteintervall som krävs för bibehållen funktion.
Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår användning av cookies. Cookiepolicy
Optimized by Seraphinite Accelerator
